Stämplar på svenska bajonetter

 © Per Holmbäck
Uppdaterad: 2012-01-23


Innehåll Content
1. Allmänt
1.1     Tillverkning
1.2     Stämplar
2. Tillverkare
2.1.     Faktorier
2.2.     Andra tillverkare
3. Bajonettsmeder och stämplar
4. Besiktningen
5. Förbandsmärkning
6. Diverse stämplar
7.Referenser

1. Allmänt

1.1. Tillverkning


1700-talsbajonetten tillverkades i regel i tre delar, hylsan, armen med klingan samt vingskruven. Hylsan tillverkades ofta av kasserade muskötpipor vilka fästes vid armen genom vällning.

Följande yrkeskategorier fanns vid bajonettsmide:
Bajonettsmeder Gemensamm benämning.
Svetsare hade hand om bajonettsmidet. (Denna benämning gällde  vid Vira Bruk, vet ej om det var en allmän benämning)
Bajonettslipare Det färdigsmidda eggjärnet gick vidare till bajonettsliparna. (Dessa kallades för bajonettfilare från 1750-talet [11])
(Samtidigt, in på 1800-talet omtalas filare som egen yrkesgrupp. Det är oklart hur områdena avgränsas) 
Bajonettfilare (se ovan).
Hylsfilare (hölsefilare)
Bältare Utförde läderarbeten (baljor ?)

Ca 1750 fanns det på Söderhamns faktori bland andra följande:
1 Bajonettsmed (mästare), 2 gesäller och 2 lärlingar
1 Bajonettsliparmästare, 1 gesäll och 1 lärling
1 Bajonettfilarmästare, 2 gesäller och 1 lärling

Följande gällde vid tillverkningen av m/1791 vid Söderhamn (Från Antons Svabs besök 1796):
`Dessutom sysselsattes en bajonettsmed, som för varje smidd bajonett få 12 skilling, en bajonettvällare som fastsätter hylsan på armen och därför ha 3 skilling, samt 2 bajonettfilare, som för filning och polering ha 4 skilling.'

Bajonettsmeden var normalt organiserade i skrån (t.ex. pistolmakarämbetet). Vid Vira bruk hade det senast i början av 1740-talet skett en uppdelning så att svetsarna hade ett eget skrå.

1.2. Stämplar / Markings

7 januari 1704 Krigskollegiet skrev till samtliga faktorier att dessa skulle med faktoriets stämpel märka pipor och lås man tillverkat.
Sent 1700-tal Godkända bajonetter eller modifieringar från ca m/1775 till ca m/1799 stämplades med besiktningsmannen stämpel på armen nära hylsan. Stämpeln vid denna tid är krönt signatur, tex krönt 'A', 'B', eller 'M'.
1822 års besikningsinstruktion Besikningsrustmästaren stämplade godkänd bajonett på sidan av armen.
Godkänd balja stämplades över haken.
1830 års besikningsinstruktion 3 besiktningsmän, 1'a resp 2'a besiktningsofficerare samt en besiktningsrustmästare.
Bajonetten stämplades på sidan av armen, om den godkändes.
1850 års besiktningsförordning Hantverkaren slå in sin namnstämpel å klingans inre sida nederst vid armen.
Tillverkningsnummer och årtal skall också stämplas där.
2 besiktningsmän. 
Godkända bajonetter stämplas av besiktningsmännen i armen på samma sida som klackgången
  • På m/1867 finns det även stämplar på motsatta sidan . Dessa är Detalj- respektive slutbesiktningsstämplar på Carl Gustaf Stad.
  • Vid Jönköpings faktori tycks det som om mästarstämplarna var `präglingsstämplade' (upphöjda) medan besiktningsstämplarna var mejselstämplade (inslagna). [6]
  •  

    2. Tillverkare

    2.1. Faktorier

    Kung Gustav II Adolf beordrade 1620 att vapensmederna skulle flytta och verka i några speciellt utvalda orter, Norrtälje, Norrköping, Sundsvall, Söderhamn och Örebro.
    Smederna skulle fortfarande ha sina smedjor, men verksamheten skulle samlas i ett faktori. En 'faktor' var ansvarig för tillverkningen ('slutmonteringen')  inom faktoriet.
    Faktoriernas verksamhet kom till en början att bedrivas mer i form av upphandling genom entreprenad än som av enskilt faktori utförd tillverkning. Sedan Krigskollegium inrättats 1634, ställdes landets faktorier under dess ledning.
    På 1700-talet organiserade faktorierna bättre, och smederna i staden tvingades arbeta för faktoriet.

    Faktori Stämpel Historia
    Arboga   Grundades 1551
    Hans Ehrenpreuss, faktor på Arboga från 6/12 1684 ägde bl.a. Vedevågs bruk samt arrenderade kronans bruk Kvarnbacka i Lindesbergs socken
    Carl Gustaf Stads gevärsfaktori krönt C Eskilstuna
    1771 instiftades en fristad för smeder i 'Carl Gustafs Stad'.
    Grundades 1812, fortfarande  aktivt.
    Det blev en del av FFV (Förenade FabriksVerken) 1943, köptes upp av Bofors på senare år.
    Hedemora   Grundades 1706.
    Husqvarna Vapenfabrik H
    krönt H

    Huskvarna
    Grundades 1689. Vapentillverkningen såldes till FFV (Carl Gustaf Stad) 1969, och produktionen flyttades till Eskilstuna 1972
    Husqvarna Vapenfabrik privatiserades 1757 och blev Husqvarna Vapenfabriks AB (HVA) 1867.
    Jönköpings faktori

    krönt K

    punkt K

    Jönköping. 
    Grundades 1613. Överläts 1757 till dåvarande faktorn Fredrik Ehrenpreuss.
    Husqvarna/Jönköping var det största av de 7 faktorierna under tidigt 1700-tal. Antalet anställda var ca 1000 och de producerade ca 11000 vapen per år.
    Det mesta av tillverkningen överfördes till Husqvarna under 1790-talet.
    Norrtälje NT
    krönt NT
    Grundades 1623
    Brändes av ryssarna 1719.
    Överläts 1763 till ryttmästare Jennings samt en brukspatron Finlay
    Nedlades 1843 av dåvarande ägaren Handelshuset Tottie & Arvedsson.
    Norrköping Ej kända
    Borde vara NK
    Grundades på 1620-talet.

    Ronneby Ej kända
    Borde vara R eller RB
    Grundades 1679
    Sundsvall   Grundades på 1620-talet.

    Söderhamns faktori krönt S
    korslagda gevär över båt
    Söderhamn.
    Grundades 1620
    19/5 1721 intog ryssarna staden. Driften togs inte upp igen förrän 1725.
    Faktoriverksamheten flyttades 1813 till Carl Gustaf Stads gevärsfaktori i Eskilstuna
    Örebro Ö Grundades på 1620-talet.
    Förvärvades 1795 av Göran Ehrenpreuss och införlivades med Jönköping-Husqvarna.

     

    2.1. Andra tillverkare

     
    Faktori Stämpel Historia
    A B BAHCO Enköping
    BAHCO- Bernt August Hjort & Co
    Enköpings Mekaniska Verkstad är ett av de företag som är grunden till vad som idag heter AB BAHCO.
    Tillverkade bl.a. bajonett m/65.
    E.A. Bergs fabriksaktiebolag EAB Eskilstuna, Erik Anton Berg AB.
    Ingår sedan slutet av 50-talet i Bahco-koncernen. Har numera (?) en haj som firmamärke. (Kan ses på t.ex. stridskniv fm/64)
    E.A. Naesman E A NAESMAN Eskilstuna.
    Underleverantör till Carl Gustaf Stad. Tillverkade främst dörrlås men även t.ex. betsel och stigbyglar. Arbetsstyrkan uppgick som mest till ca 150 man. 1881 övertogs firman med 14 anställda av August Stålberg och bytte namn till E.A. Naesman & Co. År 1894 byttes namnet till Låsfabriksaktiebolaget.
    Bajonetter m/1867 med denna stämpel bör ha tillverkats någon gång mellan 1868 då Carl Gustaf började tillverka geväret och 1881 då namnet byttes.
    Johan WalénJ WALÉNEskilstuna.
    Underleverantör till Carl Gustaf Stad.
    Märkningen kan hittas på klingryggen till hylsbajonett m/1867.
    Ericson krönt E
    ERICSON
    Eskilstuna
    Tillverkade bajonett m/1815-20 för fotjägarstudsare.
    Eskiltuna Jernmanufaktur Eskilstuna
    " EJ AB över krönt ankare Eskilstuna
    Vira bruk   Grundades 1635. Vira bruk fick sitt första privilegiebrev 28/4 1635
    1775 drogs privilegierna in. 
    Lades ned 1948.
    1969 tog Stiftelsen Vira Bruk över och nu är Wira bruk ett museum.
    1692-93 tillverkades minst 2000 klingor till bajonett m/1692
    Under åren 1791-1800 tillverkades 2280 bajonettklingor, sam 1813-1814 2000 bajonett m/1811.
    Wedevåg   Produktion under 1720 - 1730.
    Tillverkade klingor fram till 1755.
    Graninge järnverk Ingen egen stämpel (?) Ägdes av Magnus Flemming (Se Vira bruk)
    Bajonettillverkningen påbörjades hösten 1707 under ledning av en mästare som skickats dit från Vira bruk. Vid slutet av 1709 hade 716 bajonetter (klingor för färdigställande vid Vira ?) tillverkats här.

     

    3. Bajonettsmeder och stämplar

    Bajonettsmeder och stämplar


    4. Besiktningen

    Det fanns ett antal rustmästare både på "tyg och gevärsförråden" och på faktoriet Carl Gustaf Stad (CG)
    De som arbetade med vapenbesiktningar kallas besikningsrustmästare.
    Förutom besiktningsrustmästarna fanns det ett par besiktningsofficerare på CG.
    Under vissa perioder kallades gevärsförvaltare eller gevärsförrådsofficer in för att tjänsgöra som besiktningsman på CG.

    Besiktningsmän och stämplar


    5. Förbandsstämplar

    Förbandsstämplar


    6. Diverse stämplar

    Diverse stämplar


    7. referenser


     
     Referenser  
    [1] Olsson, Roger. Uppsats i `Meddelande XXXXI-XXXXII Armémuseum', 1980-82
    [2] Lissmark, Bengt. `Svenska bajonetter 1696 - 1965', 1973
    [3] Kungsmark, Stefan
    [4] Johansson, Kjell B, Artikel i `Samlarnytt', 19??
    [5] Kiesling, Paul, `Bayonets of the world'
    [6] Stöckel, Johan F, `Haandskydevaabens bedömmelse', 1943
    [7] von Schreber, Tor Schreber, `Karolinska bajonetter och deras föregångare på kontinenten'. `Föreningens armémusei vänner Meddelande IV `, 1941.
    [8] von Goës, Nils, `Söderhamns gevärsfaktori 1620 - 1813', 1988
    [9] Wennberg, Kåa, `Svenska böss- och pistolsmeder', 1989
    [10] Janzen, Jerry L, `Bayonets of the Remington cartridge period', 1993
    [11]  nn, `Vira klingsmedja och liebruk', 1985
    [12] Mats Persson,  http://www.mtek.chalmers.se/~m95perm/
    [m] Egen/annan samling