Tidiga bajonettförsök för karbin m/1894

Senast uppdaterad 2012-03-20
© Per Holmbäck

Fällbajonett avsedd för karbin m/94. Bilden är från Samlarnytt 1972

Bajonett för Karbin m/1894

Efter införandet av karbin m/1894 uppkom ganska snart frågan om införande av karbinbajonett:

Kavalleriet som var beväpnat med karbinen var i stort behov av en bajonett.
Det nyligen uppsatta kustartilleriet som var delvis beväpnat med karbinen var också i behov av en bajonett.
Flottan ville ha en lång bajonett till Karbinen. De byggde till och med om ett antal sabelbajonetter m/1867 för att monteras på karbinen..

I början av 1900-talet kom utvecklingen igång, och ett flertal modeller prövades. Slutligen fastställdes m/1914 och m/1915.
Denna artikel handlar dock i första hand om de inledande försöken med bajonetter som är uppenbart inspirerade av gevärsbajonetten m/1896.
Dessa bajonetter är tidigare delvis dokumenterade av Björn Schöön (Se referenserna). Vissa nya fakta har sedan dess framkommit.

Framtagning av projektmodellerna

På uppdrag av Carl Gustaf Stads gevärsfaktori utarbetade Tunafors fabriker i Eskilstuna under åren 1908-1909 ett antal förslag på karbinbajonetter.
Den 19 april 1909 överlämnas ett "slutligt" förslag till "Karbinbajonetter och deras anbringande å 6,5 mm karbin mod 96". (Notera att det faktiskt står mod 96! antagligen skrivfel). Detta förslag är nu primärt avsett för kavalleriet.

Förslaget är baserat på två modeller:

"Bajonett och balja avsedda att eventuellt bäras nedfällda och fästade under karbinen."
"Karbinbajonett med balja afsedd att bäras på samma eller liknande sätt som den vanliga knifbajonetten till infanterigeväret."

Modell I, fällbajonett

Modell I är mycket intressant, det är en fällbajonett avsedd att bäras fäst under karbinen. Modellen är framtagen av Överstelöjtnant Bror Cederholm, senare chef för Kronprinsens Husarer i Malmö. Redan 3 juni 1905 tar B Cederholm patent på en fällbajonett för karbinen, en fast monterad fällbajonett.
Den 5 maj 1906 tar han ytterligare ett patent på en löstagbar bajonett med fäste och balja. Det är denna modell som är med i förslaget, fast i en vidareutvecklad form.
Baljan är fäst i karbinen och kan i nedfällt läge användas som stöd vid skjutning (en så kallad monopod).
Det togs även fram en bärhylsa till bajonetten så den skulle kunna bäras i livremmen, eftersom idén med en fällbajonett fast monterad på karbinen var ganska kontroversiell.

karbin med bakåtfälld bajonett

karbin med utfälld bajonett

Karbinbajonett med balja, klingan facettslipad med rand
.

Hylsor till fällbajonetten.

Modell II, Karbinbajonett

Modell II är en mer traditionell bajonett, med ihåligt stålfäste inspirerat av gevärsbajonetten m/1896. Modellen finns i två varianter, A och B, båda med en medellång klinga.
Även en trejde variant, C, med kort klinga är med i förslaget.

A	Denna bajonett har en medellång klinga som är facettslipad och har blodrand. Fästet är av stål, ihåligt och har en klack med regel för fastsättning på karbinen. Baljan liknar gevärsbajonettens, men är längre. Denna bajonett skulle kunna levereras med klinga utan rand eller med en klinga lika lång som gevärsbajonettens.
B	Variant B har en medellång klinga som är "kullrig" och utan rand. Baljan liknar A, men är utan rand. Fästet är av samma typ som A. Även här kan klingan bytas ut.
C	Detta är egentligen det första förslaget till karbinbajonett. Fästet liknar med gevärsbajonetten m/1896 men med en klack och regel för fastsättning. Klinga och balja samma som till gevärsbajonetten m/1896.

Fästet på karbinen skiljer sig något mellan modellerna A,B,C, men grundprincipen är densamma, en rund tapp på karbinens främre band för bajonettens infästande. Modell A och C har en infälld skena med bajonettklack, medan Modell B har en utanpåliggande skena.

Förslagsbajonetter modell II, typ A, B och C

Till alla tre varianterna av denna bajonett levereras en "propp" avsedd att fästas i öppningen, dels för att skydda mot smuts och väta, dels för att utgöra fäste för en handrem.

Låsklack och handremsfäste.

Av dessa 4 modeller var det uppenbarligen modell A som gick vidare till försök.
Eftersom även Flottan var i behov av en bajonett till karbinen blev de den 10 januari 1910 tillfrågade om de för försök ville beställa en likadan bajonett som redan var under framtagning för kavalleriet, fast längre.

Den 23 mars 1910 beställdes således bajonetterma, och den 26 augusti 1910 levererade Eskilstuna Jernmanufaktur AB 70 st bajonetter med medellånga klingor och 50 bajonetter med långa klingor till Carl Gustaf Stad Gevärsfaktori. Priset var 28.95 SEK för den långa bajonetten och 26.95 SEK för den medellånga. Det är nu dessa två bajonettmodeller som är kända som fm/1910, men det fastställdes aldrig någon formell modellbenämning på dessa.


Karbinbajonetten avsedd för kavalleriet. Medellång klinga.

Karbinbajonetten avsed för flottan. Lång klinga.

Dimensioner	Totallängd	Klinglängd	Pipringsdiameter
Medellång klinga	475 mm	331 mm	15,5 mm
Lång klinga	645 mm	503 mm	15,5 mm

1911 skickades sedan 50 karbiner med 25 medellånga och 25 långa bajonetter till Kungliga Waxholms Kustartilleriregemente respektive Karkskrona Flottstation för försök.

48 av de 50 bajonetterna som sändes till Karlskrona Flottstation prövades på t.ex. torpedbåten 'Örnen'. Dessa försök rapporterades varande framgångsrika.
Rekrytskolan tillhörande 7'e artillerikompaniet rapporterade stor avviklse av träffpunkten vid skjutning med monterad bajonett.
Ingen av bajonettmodellerna kunde rekommenderas.
Framförallt betraktades stålbaljan som känslig och kunde lätt skadas. En läderbalja antogs vara bättre.
Om en bajonett skulle tilldelas kustartilleriet var inte gevärsbajonetten m/1896 heller lämplig, iställer rekommenderades en bajonett av samma längd som den nu prövade medellånga bajonetten.

Försöken förklarades som misslyckade och bajonetterna fastställdes aldrig.

Referenser

#	Referens
1	"Bayonets/Bajonetter/Bajonette"" Björn Schöön 1986.
2	Eskilstuna Företagsarkiv
3	"Sablar också", streck och punkt, 2004
4	"Samlarnytt", Nr 1 1972
5	Patent No 21677, 3 juni 1905
6	Patent No 24227, 4 maj 1906