Kustartilleriets bajonetter

Senast uppdaterad 2015-07-19
© Per Holmbäck


Kustartilleriets historia och organisation


Före 1894 bemannades befästningarna vid Karlskrona av personal från flottan och övriga sjöfästningar av personal från armén. Minspärrningarna bemannades dock av personal från flottan.

1/1 1889 upprättades Kungl. Vaxholms artillerikår. Den bestod av ett kompani ur Svea artilleriregemente och ett fästningskompani ur Göta artilleriregemente. Kåren var förlagd till Oskar-Fredriksborg och Rindö och tillhörde armén.

1/10 1893 upprättades Kungl. Karlskrona artillerikår, som övertog bemanningen av befästningarna vid Karlskrona. Kåren bestod av 2 kompanier från sjömanskåren.
1896 utökades kåren till fyra kompanier fördelade med två till Kungsholms fort, ett till vardera Västra Hästholmen och Oscarsvärn. Kåren tillhörde flottan.

Från och med ingången av år 1902 sammanslogs Vaxholms och Karlskrona artillerikårer samt en del minpersonal från flottan till Kungl. Kustartilleriet.

Kustartilleriet bestod då av två regementen:
Vaxholms kustartilleriregemente Karlskrona kustartilleriregemente
1. AK
Fd Kungl. Vaxholms artillerikår 1 komp.
Kodjupet 2. AK
Fd Kungl. Karlskrona artillerikår 2 komp.
Ellenabbsfortet
3. AK
Fd Kungl. Vaxholms artillerikår 2 komp.
Värmdöplatån 4. AK
Fd Kungl. Karlskrona artillerikår 4 komp.
Oskarsvärn
5. AK
Fd Kungl. Vaxholms artillerikår 3 komp.
Oskar Fredriksborg 6. AK
Fd Kungl. Karlskrona artillerikår 1 komp.
Kungsholmen
7. AK
Fd Kungl. Vaxholms artillerikår 4 komp.
Byvik 8. AK
Fd Kungl. Karlskrona artillerikår 3 komp.
V Hästholmen
9. AK (nyuppsatt) Rindö redutt 10. AK(från 1904) Kungsholmen
11. AK (från 1905) Fårösund 12. AK (från 1906) Detachement i Göteborg
1. MK (fd 2. minörkomp.) 2. MK (fd 1. minörkomp.) Aspö mad
3. MK (nyuppsatt) 4. MK (från 1904) Almö
1. YK (nyuppsatt) 2. YK (nyuppsatt)
AK = Artillerikompani, MK = Minörkompani, YK = Yrkeskompani.


Som mest bestod kustartilleriet av 5 regementen innan organisationen upplöstes och amfibiekåren bildades år 2000.

Beväpning

Beväpningen av manskapet vid de tre organisationer som sammanfördes för att bilda kustartilleriet var olika.
De båda artillerikårerna hade gevär av olika modeller, m/67-68 och m/67-89. Vid minöravdelningen var beväpningen 6,5 mm karbin m/94 eller revolver och huggare. Vid flottans ekonomi-, eldare- och hantverksavdelningar var beväpningen endast huggare eller revolver.

Kustartillerikommitten gav inte eldhandvapnen någon större betydelse för kustartilleriet, där deras användande under strid väntades förekomma tämligen sparsamt. Kommitten föredrog karbinen, då den ansågs smidigare vid båttjänst och i de låga passagerna i fästningarna.
Bajonett skulle vid behov kunna anbringas på karbinen. Resultatet blev att kustartilleriet enligt föreskrift 1903 skulle beväpnas med karbin.

Ombeväpningen gick emellertid långsamt och redan tidigt höjdes röster för att beväpna kustartilleriet med gevär istället. Detta förordades av kustförsvarskommissionen 1908.
1916 fattades riksdagsbeslut gällande
"att nyanskaffning av eldhandvapen för kustartilleriet hädanefter skall avse gevär med bajonett i stället för karbiner".
Ytterligare framställningar om suceessiv ombeväpning av kustartilleriet gjordes men ännu efter 1925 beväpnas större delen av kustartilleriets manskap med karbiner utan bajonetter. Ännu mot slutet av 1930-talet skedde fortsatta utbyten av karbiner mot gevär.

Bajonetter

Följande bajonetter har använts vid kustartilleriet.

Bajonett m/1864

Kungl VaxhoIms artillerikår som uppstod ur Svea Artilleriregemente var bl.a. beväpnade med gevär m/1864-68. Bajonetterna, m/1864, kan ses stämplade ”V.A.K.” (VaxhoIms artillerikår).

Bajonett m/67-89

Båda ursprungliga kårerna var beväpnade med gevär m/1867-89. Exempelvis kan man då finna bajonett m/1867-89 märkt med ”8. A.K.” och flottans ägandestämpel. Den kommer då från Karlskrona artillerikår.
Bajonett märkt t.ex. ”7. A.K.” saknar flottans ägandestämpel och kommer från VaxhoIms artillerikår.

Bajonett m/1896

Efterhand som kustartilleriet beväpnades med gevär m/1896 fick de också bajonetter m/1896.

Bajonett m/1914

Flera av de enheter som var utrustade med karbin blev säkerligen utrustade med bajonett m/1914 efterhand. Bajonetterna märktes på samma sätt som bajonett m/1896 på parerstången och på baljan.

Bajonett m/1915

Har bajonett m/1915 använts av kustartilleriet ?

Bajonett m/1965

Bajonett m/1965 användes tillsammans med AK4 och sannolikt till AK5 vid högvakt.

Huggare m/1903

Huggare m/1903 är ingen bajonett, men har sin plats här i alla fall då det är en modifierad sabelbajonett m/1867.
Huggare m/03 fastställdes år 1903 genom generalorder 167 för ekonomi-, eldare och hantverksavdelningarna tillhörande Kungl. Kustartilleriet.

Märkning

Märkning Betydelse Exempel Vapen
V.A.K. Vaxholms artillerikår Ca 1889 - 1902 V.A.K.
B.
No 1234
Bajonett m/1864.
Typiskt på hylsan och baljans koppelkrok.
V.K.A.R. Vaxholms Kustartilleriregemente V.K.A.R. 120 Huggare m/1903.
Typiskt på hylsan och baljans munbleck.
C.K.A.R. Carlscrona Kustartilleriregemente C.K.A.R. 240 Huggare m/1903.
Typiskt på hylsan och baljans munbleck.
8. A.K. 8 Artillerikomp (CKAR) 8. A.K. 44. Bajonett m/67-89
Bajonetten stämplad med flottans ägandestämpel
7. A.K. 7 Artillerikomp (VKAR) 7. A.K.
No 74
Bajonett m/67-89
Bajonetten saknar flottans ägandestämpel
SK Stockholms Kustartilleriförsvar Ca 1942 - 1975 SK Bajonett m/1896
BK Blekinges Kustartilleriförsvar Ca 1942 - 1975 BK. No 1035 Bajonett m/1896
GK Gotlands Kustartilleriförsvar Ca 1938 - 1976
GbK Göteborgs Kustartilleriförsvar Ca 1939 - 1985 Gb K No 2088 Bajonett m/1896
HK Hemsö Kustartilleriförsvar Ca 1945 - 1975
NK Norrlandskustens Kustartilleriförsvar Ca 1975 - 1994
KA1 Kungl. Vaxholms kustartilleriregemente KA.1.1084
K.A.1
Bajonett m/1896
bajonett m/1914
KA2 Kungl. Karlskrona kustartilleriregemente KA.2 No 1482 Bajonett m/1896
KA3 Gotlands kustartilleriregemente Bajonett m/1896
KA4 Älvsborgs kustartilleriregemente Bajonett m/1896
KA5 Härnösands kustartilleriregemente Bajonett m/1896


Bajonettförsök

Vid flottan aktualiserades 1905 frågan om en karbinbajonett.
Även kustartilleriet var intresserad av bajonett, men då de var beväpnade med både gevär och karbin fanns alternativen att utrusta karbinen med bajonett eller byta ut karbinen mot gevär med den redan införda bajonetten.

Chefen för kustartilleriet hade 1909 uttalat, att "behov av kraftigt stötvapen framträtt så skarpt, att sakkunniga personer med underkännande av de skäl för karbinens antagande, som 1900 års kustartillerikommitte anförde, anse, att karbinen bör utbytas mot gevär" .

Under åren 1909 - 1912 gjordes sedan försök vid både flottan och kustartilleriet med kniv- och sabelbajonett till karbinen.
Se separat artikel om försöken med karbinbajonetter.


Försöksbajonet med medellång klinga


Försöksbajonet med lång klinga


Dessa försök förklarades dock misslyckade, vilket förstärkte önskemålen att byta ut karbinen mot 6,5 mm gevär m/96 med bajonett.
Vid försöken förordade både Kustartilleriet och Flottan den längre bajonetten, och det är kanske därför man undersökte möjligheten att montera en längre bajonett på gevär m/96. Allmänt ansågs gevärsbajonetten för kort, och några år senare gjordes flera försök med längre bajonett till 6,5 mm gevär m/96.

11 November 1912 inkom förslag på stickbajonett (ritning och modell) till Kungliga Marinförvaltningen.
Geväret skulle utan förändring kunna förses med denna stickbajonett och kostnaden för utbyte av obegagnad 6,5 mm karbin m/94 med rem och söljstycke mot obegagnat 6,5 mm gevär m/96 med stickbajonett skulle bli 6,50 kr.

Angående eventuellt utbyte av Kustartilleriets karbiner mot gevär försedda med stickbajonett

Från Kungliga Armeförvaltningens Artilleridepartementet, diarienummer 533 MI

Till Kungliga Marinförvaltningen (Inkom till marinförvaltningen den 11 september 1912 diarienummer 97G)

Med anledning av er skrivelse den 23 sistlidne juli diarienummer 97B alt 790 för Kungliga armeförvaltningens artilleridepartementet med anledning av eventuellt utbyte av KA's 6,5 mm karbiner m/94 mot 6,5 mm gevär m/96 får jag härmed meddela:
Dels att de för utbyte avsedda gevären kunna utan ändring å själva gevären förses med stickbajonett enligt bifogad ritning och modell varvid med avseende på modellen dock är att bemärka att på densamma synliga godsknappheten i närheten av tången har sin orsak i bajonettens omsmidning för hand utan erfordeliga verktyg och kommer en dylik godsförknappning ej att förefinnas vid en tillverkning i större skala.
Dels att den mellanavgift som skall erläggas av eder för utbyte av en obegagnad 6,5 mm karbin m/94 med rem och söljstycke mot ett obegagnat 6,5 mm gevär m/96 med stickbajonett enligt ovan översända modell, bajonettbalja av läder, gevärsrem och knapp utgör kronor 6.50.
I övrigt får departementet hänvisa till sina skrivelser i ärendet den 1 och 25e sistlidna april, diarienummer 533 MI

Stockholm 9 september 1912

F R Leth


Bajonetten är bara känd i ett exemplar, och jag gissar att det bara tillverkade en projektmodell.
Förändringen består i att en omsmidd klinga från bajonett m/1867 eller m/1867-89 monterats i fästet från bajonett m/1896.
Läderbaljan är också från m/1867 eller m/1867-89.
Det verkar dock inte som detta projekt ledde till några beställningar.


Projektmodell, stickbajonett till gevär m/96 för Kustartilleriet


Projektmodell, stickbajonett till gevär m/96 för Kustartilleriet


Närbild av fästet



Det finns en annan variant med ett m/1896-fäste och stukatklinga. Klingan är något kortare, och infästningen är annorlunda. Fästet har ett serienummer inslagit.
Jag vet inte om detta rör sig om försök för kustartilleriet eller om det är någon annan variation.


Okänd stickbajonett till gevär m/96





Eftersom utbytet av karbinerna fortfarande drog ut på tiden, anordnandes nya försök 1928 med stick- och sabelbajonetter för karbinen.
Dessa ledde inte nu heller till positiva resultat.
Tyvärr saknas ytterligare information om dessa försök.

4. Referenser

Referenser
[1] Schöön, Björn. "Bayonets, Bajonetter, Bajonette", 1986
[2] Ankomna handlingar 1912 Kungliga Marinförvaltningen
[3] Allan Cyrus: Kungl Kustartilleriet 1902 - 1952
[4] tjelvar.se