Norska bajonetter

© Per Holmbäck

1. Allmänt

Datum Historik
97-01-13 Första versionen
97-05-09 Nytt format
97-05-18 Rättningar och uppdateringar
98-03-15 Ytterligare kompletteringar
98-06-14 Uppdateringar...
99-02-23 Nytt format baserat på HTML (ingen word-version längre)
99-03-14/99-04-27 Allmänna uppdateringar, bilder mm.
99-07-08
99-08-18
99-09-27
Rättningar på M/1859 och M/1860, Lite mer bilder (M4 mm.)
2000-02-26 Rättning av M1 SLG
2001-01-04 Working, added pictures of M1913, M1884 marin, corrected M1860, Added cadet M/1857
2006-06-06 Major rewrite, updates and corrections. New pictures.
2007-01-02 Updates/corrections
  • A more consistant  nomenclature
  • Jarmann trial bayonet designated M1878
  • A general walkthrough of all dimensions. MRD is measured at the front of the socket (front/rear).
  • M/1842-58 removed until verified...
2010-02-23 Updates
  • Picture on M1843 Marinen, corrected production number.
2011-07-16 Uppdatering
  • Svensk version i separat gren
  • Mindre rättningar
  • Uppdaterade M1878
  • Flyttade M1912 till försöksmodeller
2011-12-27 Mindre uppdateringar
  • M1896 info saknas, borttagen
  • Referenser tillagda
2012-01-16 Editoriell rättning.
2016-07-12 Nya mallar/Ny grafisk layout
Många uppdateringar, t.ex.
  • Många nya bilder !
  • Jarmann
2016-07-18 Bilder uppdaterade; M1957 SLG, M4 SLK
2016-08-23 Bilder uppdaterade; M1842-44
2016-11-05 Bilder uppdaterade; FM1912 - 1908
2023-07-17 M1848 för krigsskolan rättad, skall vara M1855 för musketerarkåren.
2024-06-23 Leveranserna av de svensktillverkade Remingtonbajonetterna är rättade.

2. Tidiga modeller

Allmänt

Ca 1740

TL 410 KL ca 300 HL ca 73 HD ca 23,5/25
Tillverkning
Sannolikt framställd i Holland
Vapen
-
Bild

Hylsbajonett. (Se "Brittish and Commonwelth Bayonets" #42)
Tveeggad flat klinga, hexagonalt tvärsnitt. Krage vid klingfästet.
Denna bajonett har använts i Danmark/Norge, Sverige, USA, Tyska staterna. En mycket lyckad exportmodell !
Den avbildade bajonetten är funnen i Sverige och har Gotlands nationalbevärings märkning.


3. Reguljära modeller

M/1746

TL ca 600 KL ca 470-485 HL ca 90 HD 23,5/24,5
Tillverkning
Kronborg gevärsfabrik, 38.065 ex mellan 1748 och 1765
Vapen
14-lödigt `glat' infanterigevär.
Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med krage, flat ovansida. Slät hylsa med klackspår i vinkel.
Approberad 22/10 1746.
Förekommer i många varianter, t.ex. modifierad med låsring mitt på hylsan, förstärkinngsring.
Se dansk M/1746


M/1765-69-74

TL ca 515 KL ca 390 HL cca 95 HD 22,5/23,5
Tillverkning
-
Vapen
16-lödigt (17.5 mm) infanterigevär M/1769
Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med krage, flat ovansida. Hylsa med förstärkningsring i bakkant för `låsklo' och klackspår i vinkel.
Se dansk M/1765-69-74


M/1767-69 dragon

TL ca 450 KL ca 325 HL 88 HD 22/23
Tillverkning
2957 musköter levererades från Kronoborgs faktori 1769-1773
Vapen
14 lödigt dragongevär M/1767
14-lödigt (18.3 mm) dragongevär M/1769
16 lödig dragonkarbin M/1769
Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med krage, flat ovansida. Hylsa med förstärkningsring i bakkant för `låsklo' och klackspår i vinkel.
Se dansk M/1767-69


Brown Bess

TL ca 540 KL ca 430 HL 101 HD 24/25
Tillverkning
-
Vapen
-


Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med flat insida, rund arm.


M/1785

TL 520 KL 386 HL ca 93 HD 22/23
Tillverkning
Kronborg gevärsfabrik, 9.400 ex mellan 1786 och 1789
Vapen
infanterigevär M/1785
Bild Bild Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med krage, flat ovansida.
Hylsa med 'delad' låsring och rakt klackspår.
Approberad 9/9 1785, utformad av general Huth. Första bajonetten från Kronoborg med låsring.
Se dansk M/1785


M/1789 laddstock

TL 944
Tillverkning
3000 nyframställda musköter levererades från Kronborgs faktori
Vapen
16-lödig (17,5 mm) skarpskyttegevär M/1789.
Bild Bild Bild

Läskstångsbajonett
Approberad 14/3 1789
För skarpskyttekåren


M/1789

TL ca 540 KL 397 HL 93 HD 22/23
Tillverkning
Kronborg
Vapen
infanterigevär M/1785 och M/1789
Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga utan krage, flat ovansida. Hylsa med rakt spår och låsring tillverkad i två delar.
Första bajonetten med runda 'axlar' istället för den karakteristiska kragen som var typisk för tidiga norska/danska bajonetter.
Låsmekanismen utformad av general Huth.
Se dansk M/1789


M/1791

TL 710 KL 562 HL 95 HD 22/23
Tillverkning
10.900 gevär framställda på Kronborg Gevärfabrik
Vapen
16-lödigt (17,5 mm) glat infanterigevär 1791
Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga utan krage, blodrand. Hylsa med rakt spår och låsring tillverkad i två delar.
Första långa bajonetten, antagligen hade C.W.Kyhl påverkat designen.
Approberad 4/6 (eller 4/7 ?) 1791.



M/1794

TL 710 KL 565 HL 96 HD 22/23
Tillverkning
30.000 gevär framställda på Kronborg Gevärfabrik
Vapen
16-lödigt (17,5 mm) glat infanterigevär 1794
Bild Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga utan krage, blodrand, Khyls låsmekanism.
Konstruerad av C.W.Kyhl . Godkänd 12/7 1794. Första leveransen till Köpenhavns arsenal inkom inte förrän 14/1 1797.
Se dansk M/1794


M/1801 Landvaern

TL 717/540 KL 572/? HL 99 HD 22,5/?
Tillverkning
Kronborg gevärsfabrik, 10,000 (1801 - 1808)
Vapen
16-lödigt (17,5 mm) landvernsgevär M 1801
Bild Bild Bild

Hylsbajonett

Hylsbajonett, 3-kantig stukat-klinga, flat ovansida, slät hylsa med vinklat klackspår.
För att täcka behovet av vapen till det 1801 uppsatta Landvaernet sammansattes gevär av befintliga delar.
Tre typer av gevär levererades; två med 'kort' bajonett och en med 'lång' bajonett.
Bajonetten finns alltså i två längder.
Ref: [9] 1984.


M/1801

TL 760 KL 620 HL - HD -
Tillverkning
Fredriksverk, 10400.
Vapen
22-lödigt jägargevär, M 1801, M 1803 och M 1807
Bild Bild Bild

Sabelbajonett

Ombyggd hirschfänger M 1788, M 1791, M 1801 eller pallasch M 1750. Den senare med tveeggad klinga
Mässingfäste med kavel lindad med tvinnad mässingtråd.
Läderbalja med munbleck och doppsko i mässing.
Bajonetten `approberades' 27/2 1801.
1801 beställdes 1000 till den norska armen.
1803 beställdes 3500 till den norska armen.
1810 beställdes 6000 till den norska armen.
Den avfördes 1830


M/1808

TL 525 KL 385 HL 97 HD 22.5/23,5
Tillverkning
Kronborg
Vapen
Infanterigevär M 1794-08
Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga, blodrand, Khyls låsmekanism.
Detta är egentligen en avkortad M 1794.
Enligt kungligt beslut 20/12 1808 skulle bajonetterna på infanterigevären `herefter' göras kortare.
Se dansk M/1808,
Ej hittad med norska stämplar !


M/1825

TL 518 KL 420 HL 63,5 HD 21/22
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
16 lödigt infanterigevär M/1825
Bild Bild

Hylsbajonett
1.a Kongsbergsproducerade hylsbajonetten, ej märkt med `K'.
Hel låsring, 3-kantig stukatklinga med blodrand, rund arm.
Ett flertal variationer finns.


M/1829

TL 515 KL 426 HL 63,5 HD 21/22
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
16 lödigt infanterigevär M/1829
Bild Bild

Hylsbajonett
Hel låsring, 3-kantig stukat med blodrand
Förändringsmodell av M/1825 (tjockare och kortare arm).
Finns både med och utan Kongsbergs stämpel (Bild Bild).


M/1842

TL 570 KL 495 HL 71 HD 22,8
Tillverkning
Kongsberg, 400 ex, märkt `K' . Numrerade 1 - 400
Liege, 100 st. Numrerade 1 - 100.
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1842
Bild Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga, blodrand, Kyhl's låsmekanism (Se dansk M/1854)
Bajonetten blev approberad tillsammans med geväret 18 maj 1842.
Eftersom det ansågs att Kyhl låsmekanism inte var tillräckligt bra, antogs en modifikation 1844. See M/1842-44


M/1842-44

TL 570 KL 495 HL 71 HD 22,8
Tillverkning
Se M/1842
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1842
Bild

Hylsbajonett
Kyhl låsmekanism visade sig inte tillräckligt stark så 1844 modifierades bajonetten med en låsring istället för Kyhls fjäder.
Modifieringen antogs 23e september 1844.


M/1843 Marinen

TL 574 KL 497 HL 68 HD 22,3
Tillverkning
Kongsberg, okänt antal, märkt `K'
Vapen
16-lödig tappgevär M/1843
17-lödigt maringevär M/1843.
Bild Bild

Hylsbajonett
Hel låsring, 3-kantig stukatklinga med blodrand. Runda"axlar".
Antalet tillverkade är inte känt av mig, men sannolikt mindre än 1000.


M/1846, M/1849, M/1855

TL 577 KL 490 HL 68 HD 22,3
Tillverkning
Kongsberg M/1846 2700 st, M/1849 6000 st, M/1855 3700
Liege M/1846 1500 st, M/1849 2000 st
Hertzberg M/1846 1500 st, M/1849 2000 st Märkt R på armen
Vapen
Kammarladdare M/1846, M/1849, M/1855, M/1859
18-lödigt Landmarksgevär M/1867 för marinen.
Kongsberg: Bild (modifierad balja !)
Liege: Bild Bild
Hertzberg: Bild Bild Bild


Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med blodrand.
Bajonetten användes till samtliga modeller, och skiljer sig endast i märkning och olika nummerintervall.

Baljan var ursprungligen en läderbalja med mässingsfäste. 1860 förändrades baljorna i det att mässingsfästet ersattes av en lädersleif.
De modifierade baljorna känns igen på att det finns igenfyllda hål efter mässingsfästet.
Marinens bajonetter skiljer sig endast märkningen, framförallt är det låga serienummer.
Det är sannolikt att Marinen inte modifierade sina baljor utan behöll mässingsfästet.
Några anser att Marinen stämplade ett 'M', men detta är mycket tveksamt, det är antagligen rustmästare Malmbergs stämpel som avses.


M/1851

TL 512 KL 387 HL 84 HD 22,5
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
ombyggt gevär M/1788 till M/1788-41-51
Bild Bild Bild Bild Bild

Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med flat ovansida, bred låsring och kant.
Bajonetten är en modifierad M/1765-69-74.
Geväret hade ursprungligen laddstocksbajonett.


M/1851

TL 786 KL 652
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
15-lödig tappstudsare M/1821-51.
Bild Bild Bild Bild Bild

Sabelbajonett
Yataghan-klinga. Egendomligt fäste med låsanordningen på ena sidan och trägrepp på andra sidan. Läderbalja med doppsko i mässing, inget munbleck.
Geväret hade 8-kantig pipa, därav fästanordningen.


M/1859

TL 705 KL 565 PR 23,2
Tillverkning
Kongsberg ca 1700 ?
Vapen
18-lödiga kammarladdargevär M/1859, 15-lödig tappstudsare.
Bild Bild

Sabelbajonett
Yataghan-klinga. Läderbalja med invändig doppsko. Det finns även läderbaljor med utvändig doppsko.
Bajonett och kammarladdargevär M/1859 approberades den 11 Mars 1859.
Stämplad med serienummer och krönt 'K' på klingbröstet.
Kända serienummer ligger inom 10858 - 12466. [12]

24 oktober 1860 beslutades det att överkonstaplar och artillerister vid 10. och 11. batt. vid 5 artilleribataljonen skulle anlägga sabelbajonett M/1859 i stället för sabel.
Kammarladdare M/1859 användes av underofficerare samt gardeskompaniet i Stockholm.
Bajonetterna tilldelade det Norske Garde Skarpskytter Compagnie i Stockholm är märkta 'SC No '.


M/1860

TL 575 KL 485 HL 72 HD 17,9/18,5
Tillverkning
Kongsberg, ca 7900 ex
Vapen
kammarladdargevär M/1860, Lunds gevär M/1867
4-linjers Landmarksgevär M/1867 för Marinen
Bild Bild Bild

Hylsbajonett
Liknar M/1846, men har mindre hylsdiameter.
1860 infördes en ny balja med lädersleif för att fästa den i bärlädret. De äldre baljorna hade ett mässingsfäste, men dessa modifierades från och med 1860 till denna modell.
M1860 levererades med största sannolikhet med den "nya" baljan.

Marinens bajonetter skiljer sig endast märkningen, den ska ha ett lågt serienummer på klingbröstet.
Några anser att Marinen stämplade ett 'M', men detta är mycket tveksamt, det är antagligen rustmästare Malmbergs stämpel.
Enligt referens [6] ska marinens bajonetter har den gamla läderbaljan med mässingsfäste.


M/1860

TL 710 KL 570 PR 18,7
Tillverkning
Kongsberg, 1870-1883: 55380.
Eskilstuna Jernmanufactur, ca 6000.
Vapen
kammarladdargevär M/1860, Remington M/1867
Bild Bild

Sabelbajonett
Yataghan-klinga, som M/1859 men mindre PR. Baljan samma som M/1859. Se även M/1876.
Samma bajonett användes till både kammarladdare M1860 och Remingtongevär M/1867. Nummerintervallen är överlappande så det är svårt att med säkerhet avgöra vilket gevär bajonetten är avsedd för.

Kongsbergs faktori hade inte möjlighet att ställa om produktionen till Remingtongevären, så 1869 bestämdes det att att gevär skulle köpas från Sverige. Huskvarna faktori levererade 2000 gevär 1870, 2000 1872 och ytterligare ca 2000 1873 (Leveranserna är bl.a. baserade på observerade serinummer).
Bajonetterna tillverkades dock av Eskilstuna Jernmanufactur AB. Bajonetterna levererades också i två omgångar.
  • Leverans 1, 1870, serienummer 1 till 2000 var inspekterad av WA (Pehr Wilhelm Amnell).
    Bild Bild
  • Leverans 2, 1871, serienummer 1 till 2000 inspekterades av IdB (Edward Govert In de Betou) och serienummer har prefix ´B´.
    Bild Bild
  • Leverans 3 1873, serienummer 2000 till ca. 4000 var inspekterad av HH (Harald Holm).
Observera att de svenska baljornas doppsko kan ha en inspektionsstämpel.

Baljans munbleck modifierades 1877 då bajonetten trillade ur på den första modellen.
Ett antal bajonetter har eventuellt modifierades till M/1876

Denna förändrades även i ett fåtal exemplar till sappörsåg M/1905.
Dessa kortades av och försågs med sågtänder på klingan. Även baljan kortades.


M/1862/66 Artilleriet

TL 698 KL 574 PR 19
Tillverkning
Kongsberg 300
Vapen
4" kammarladdakarbin för artilleriet M/1862/66
4" lunds karbin för artilleriet M/1862/66/69
Bild Bild

Sabelbajonett
Bajonetten liknar M/1860 men med kortare fäste.
Baljan är av stål med ögla för bäranordningen.
Baljan kan förväxlas med t.ex. fransk m1842, men munblecket är tvådelat, och den bredare delen är "hästskoformad".
Bild


M/1867 Marinen

TL 581 KL 508 HL 72 HD 17,9
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
4 linjers Landmarksgevär M/1867 omgjort för Marinen
Bild Bild Bild
(Bilderna är på en vanlig M1860, ej marinens märkning)

Hylsbajonett
Bajonetten är en M/1860, som skiljer sig endast i märkningen, den ska ha ett lågt serienummer på klingbröstet.
1860 förändrades baljorna i det att mässingsfästet ersattes av en lädersleif.
Det är sannolikt att Marinen inte modifierade sina baljor utan behöll mässingsfästet.
Några anser att Marinen stämplade ett 'M', men detta är mycket tveksamt, det är antagligen rustmästare Malmbergs stämpel som avses. Referens [6].


M/1867 Marinen

TL 577 KL 486 HL 72 HD 22,8
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
18-lödigt Landmarksgevär M/1867 för Marinen
Bild Bild (Bilderna är på armens M1846)


Hylsbajonett
Bajonetten är en M/1846, som skiljer sig endast i märkningen, den ska ha ett lågt serienummer på armen.
Baljan var ursprungligen en läderbalja med mässingsfäste. 1860 förändrades baljorna i det att mässingsfästet ersattes av en lädersleif.
Det är sannolikt att Marinen inte modifierade sina baljor utan behöll mässingsfästet.
Några anser att Marinen stämplade ett 'M', men detta är mycket tveksamt, det är antagligen rustmästare Malmbergs stämpel som avses. Referens [6].


M/1876 Krag Petersson

TL 710 KL 570 PR 18,7
Tillverkning
Kongsberg
Geväre tillverkades vid Carl Gustaf Stads gevärsfaktori och Carl Johans Vern, 975 gevär tillverkades.
Vapen
Krag Pettersons magasin gevär M/1876 för Marinen
Bild Bild

Sabelbajonett
Yataghan-klinga, liknar M/1860 men med serienummret stämplat på parerstången.
Bajonetterna levererades utan serienummer så det var enklare att märka dem på parerstången. Ett antal M/1860 kan ha modifierades och serienumret på klingan slipades bort.


M/1884 Haeren

TL 610 KL 497 PR 17,3
Tillverkning
Kongsberg 28162 (märkt krönt K)
Okänd tillverkare enstaka (märkt krönt H)
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild Bild Bild Bild

Stukatbajonett
Haerens bajonett till 10,15 mm repetergevär är en 61 cm lång stukatbajonett med träfäste.
Baljan är av läder och finns i två huvudvarianter:
1a modellen med utvändig doppsko.
2a modellen med invändig doppsko.
Bild
Det finns flera varianter på munblecket, bland annat nitarnas antal och form.
Bajonetterna är normal märkta med krönt K, men ett fåtal bajonetter märkta med ett krönt H har observerats. Det är inte känt var dessa är tillverkade.
(Hovedarsenalet tillverkade ett fåtal försöksbajonetter märkta krönt A.)

Arbetet med bajonett till Jarmanns repetergevär inleddes redan 1881 och ett flertal modeller utvärderades. Den 4e februari 1887 godkändes arbetsmodellen till stukatbajonetten för 10,15 mm repetergevär.

Se separat kapitel om bajonetterna till Jarmanns gevär


M/1884 Marinen

TL 313 KL 200 PR 17,3
Tillverkning
Kongsberg 729 (märkt krönt K)
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild Bild

Knivbajonett
Marinen valde en knivbajonett till gevär M1884. Bajonetten har en tveeggad klinga och träfäste.
Baljan är av stål med en låsfjäder för att säkra baljan vid parerstången.
Baljan har en tunn klack liknande den på M1894, men de flesta baljorna har ett baljfäste lött på baksidan av baljan.
Detta är förmodligen en modifiering gjord av Marinen för att passa en annan (enkare) typ av bäranordning.

Marinen ville ursprungligen köpa 50 hylsbajonetter av Carl Gustaf Stads gevärsfaktori (Samma bajonett som till den svenska jarmann-geväret.)
Faktoriet meddelade dock att de inte kunde åta sig tillverkningen på grund av för hög arbetsbelastning.

Se separat kapitel om bajonetterna till Jarmanns gevär


M/1894

TL 334 KL 215
Tillverkning
Steyr
29000 stycken, numrerade i intervallen nr 1-20,000 och 30,001 - 39000, samt 8000 extra.
Husqvarna
2000 stycken, i intervallet 20,001 - 30,000
Kongsberg
101750 stycken
i intervalllet 39,001 - 121,000 samt spridda i 1-20,000 och 30,001 - 39000
Totalt
ca 140.000 bajonetter
Vapen
Krag Jörgenssen gevär M/1894, karbin M/1912.
Bild Bild
Bild Huskvarna

Knivbajonett
Bajonetten till Krag Jörgensen gevär fanns med i planerna tidig, och var inspirerad av den danska M1889.
Bland annat förändrades låsanordningen, något som senare inspirerat t.ex. US Springfield och Garand.
Bajonetten approberades redan 21/4 1894, samtidigt som geväret.
Baljan är av stål med `knopp'. Baljan var blånerad eller brunerad, men är ofta svartlackerad då blåneringen slitits ut.
Stort antal producerat, och var i bruk fram till 1950-talet.

Den har en ganska säregen bäranordning. bild bild

En annan typ av bäranordning lär ha använts av DNL under träning. Det är en modifierad belgisk bäranordning. Se referens [14] Bild Bild Bild


M/1913

TL 490 KL 370
Tillverkning
Kongsberg, circa 3000. Numrerade 501-1000 och 2209-4708.
Vapen
Krag Jörgenssen karbin M/1912
Bild Bild

Knivbajonett
Ett känt problem med den långa bajonetten M1912 var att klingan inte var styv nog.
KV föreslog då att den ena hålslipningen skulle tas bort och sommaren 1912 utfördes ytterligare försök.
Bajonetten approberades 16/6 1913 som "Lång bajonett M/1912".

Flera typer av baljor prövades också och baljan approberades inte förrän 18/4 1914.

Bajonetten har alltså en enkel blodrand till klingans spets.
Baljan är en läderbalja med med sytt bärläder.


M/1916

TL 490 KL 370
Tillverkning
Kongsberg.
Vapen
Krag Jörgenssen karbin M1912 och gevär M/1894
Bild Bild Bild Bild

Knivbajonett
Blodrand slutar ca 105 mm från klingspetsen, stålbalja med separat bärläder.
Bajonetten approberades 17/4 1916 och det beslutades att både karbin M/1912 och gevär M/1894 skulle levereras med bajonett M/1916 från detta datum.
De första 3720 bajonetterna levererades med läderbalja. (Totalt levererades 6720 läderbaljor)


M/1894-43

TL 334 KL 215
Tillverkning
Kongsberg, 3.300 gevär tillverkades, det kan vara så många som 34.200 bajonetter tillverkade !
Vapen
Krag Jörgenssen gevär M/1894, karbin M/1912
Bild Bild

Knivbajonett
Tillverkades 1943-1944, 'Grovt tillverkad', baljan saknar doppsko.
Den är märkt med Kongsbergs verktygsstämpel samt i vissa fall tysk godkännandestämpel (WaAmt WA84).
Den tyska benämningen på bajonetten var "Seitengewehr 102(n)". De användes bland annat av Hirden.
Förhållandevis många av de till M1 karbin modifierade bajonetterna är av krigsproduktionen.


M/1916 kort

TL 333 KL 212
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
Krag Jörgenssen gevär M/1894, karbin M/1912
Bild Bild

Knivbajonett
M/1916 förkortades 1943-45 på tyska order till samma längd som M/1894.
De är oftast 'parkerised' (gråblå). Detta kan vara gjort efteråt. Det finns inga siffror på hur stort antal som kortades. Det förkommer både kortade stål och läderbaljor.
Det finns avkortade bajonetter som har en längd mitt emellan den långa och den korta bajonetten, men man vet inte varför de gjordes.


M/1944

TL 315 KL 210 PR 15
Tillverkning
E A Berg 1944-45, 4600 ex.
Vapen
Krag Jörgenssen gevär M/1894 samt karbin M/1912
Bild Bild

Knivbajonett
001 - 1000 levererades 9/4 1945, resterande 1001 - 4600 levererades i september.
Dessa bajonetter skall antagligen vara en ersättning för de Krag Jörgenssen bajonetter som förstördes vid en brand i Örebro 1941. Dessa förvarades för ett internerat norskt förband (1. Div). Bajonetten blev beställd 1/8 1944 hos Erik Anton Berg's Fabriks Aktiebolag i Eskilstuna. En provserie gjordes varav 10 till 20 exemplar levererades. Dessa var brunerade och saknade serienummer.
Följande anmärkningar gjordes:
1. Klingan skall gå lättare i baljan
2. Baljlåset hade för liten rörelsemån (bevegelse)
3. Grepplattorna skall passas in bättre
4. För vassa kanter i klackspårets öppning
De bajonetter som levererades var blånerade och hade serienummer 001 til 4600.
De prövades sannolikt inte, bajonetten passar inte på karbin M1912.
Besiktningsofficer var Kapten S. M. Stenmo men de saknar besiktningsstämpel.


M1956_SLK

TL 335 KL 213 PR 15
Tillverkning
ca 30000 + 1000 ex modifierade vid Hærens Våpentekniske Korps
Vapen
US Carbine M1
Bild

Knivbajonett
M/1894 med ditlödd pipring och nitad bäranordning av canvas. Bajonetten normalt blånerad.
Förhållandevis många av bajonetterna är av krigsproduktionen. Kan hittas med WaAmt-stämpel.


M/1957 SLG

TL 389 KL 254
Tillverkning
5000 ex levererades till Hærens Våpentekniske Korps i April 1957.
Möjligt att de modifierades vid Vinghøgs Mekaniske Verksted AS
Vapen
US Rifle M1 Garand
Bild Bild Bild

Knivbajonett
Modifierad tysk 98k bajonett M/1884-98.
Modifieringen består i att en vinkel med tapp är lödd på flamskyddet/parerstången.
Bäranordningen av nato-typ är lödd på baljan


K98

TL 389 KL 254
Tillverkning
Okänt antal
Vapen
Tysk karbin KAR98
7,62mm Mauser M/98kF1.
Bild Bild

Knivbajonett
Egentligen en tysk 98k bajonett M/1884-98.
Uppemot 100.000 gevär modifierades 1954-1958 till 7,62mm Mauser M/98kF1.
De var i bruk i hemvärnet till 1970-talet.

Det förekommer ett antal 98k bajonetter med endast baljan modifierad med en ditlödd amerikansk bäranordning.

Flygvapnet monterade en amerikansk bäranordning på det befintliga fästet. Alltså bars denna bajonett med fästet på insidan.
Serienummer var stämplat med stora gula siffror på bajonett och balja.


M1 SLG

TL 368 KL 252 PR 15
Tillverkning
Kongsberg 50,000 (?)
Amerikansk tillverking, olika tillverkare
Vapen
US Springfield M/1903 och automatgevär M1 Garand
Bild Bild

Knivbajonett
Grepp-plattor av bakelit.
Bajonetten bärs i den vanliga US M7 baljan.

Bajonett tillverkad vid Kongsbers vapenfabrik.
Började tillverkas 1953 på Kongsberg.
Bajonetten är stämplad med krönt K ,'US' och 'granaten'. Denna har endast hittats i ett fåtal exemplar. Jag tycker 50.000 låter mycket.
Man tror att den exporterats till t.ex USA då den packades för sjötransport..
Baljan är av modell M7 av konstharts och märkt med 'granaten' samt 'US. Märkningen skiljer sig från en USA tillverkad balja på följande sätt
  • Granaten är 'djupare' tryckt på den norska baljan.
  • Granaten har en separat krage där lågorna slår ut.
  • Den är märkt 'US' utan punkter. (Annars 'U. S.')
  • Baljans spets är märkt med en tillvekarstämpel.
  • Färgen skiljer sig något (Detta kan vara något subjektivt..)
De hade mycket problem med acceptansproven (hållfasthet i -50C), men de amerikanska baljorna klarade proven mycket sämre, vilket ändrade på kraven.

För krigsskolan (KS) och Hans Majestät Konungens Garde (HMKG) finns ett par intressanta varianter:
  • Krigsskolan, bäranordning av svart plast med röda kanter liknande M/1894. Grepp, parerstång och balja är svartlackade.
    Bild Bild Bild
  • HMKG, svart läder fastsatt i ordinarie fästanordning.
    Bild Bild


M4 SLK

TL 290 KL 170 PR 15
Tillverkning
Kongsberg från och med ca 1954
Amerikansk tillverkning, flera tillverkare
Vapen
US Carbine M1
Bild Bild Bild Bild

Knivbajonett
Bajonetten är en kopia av den amerikanska M4-bajonetten.
Balja M8A1. Baljornas spets kick lätt av, och i april 1962 beslutades det att en doppsko av metall skulle monteras på de baljor som skadat spetsen.
Använd ca 1952 - 1970 av befäl och specialister.
De norskproducerade bajonetterna är blånerade, har kongbergsstämpeln på både bajonett och balja.


M/1968 G3

TL 295 KL 168 PR 22,3
Tillverkning
Vinghøgs Mekaniske Verksted AS (typ 1), 71.500 st
Eickhorn (typ 1)
Eickhorn (typ 2)
Vapen
AG3
typ 1 Bild Bild
typ 2 Bild

Knivbajonett
AG3 introducerades i Haeren 1967 och runt 250.000 gevär levererades från Kongsberg.
De första bajonetterna var ombyggda M3-knivar och M4-bajonetter.
De tidigaste M3-knivarna var märkta på klingan och på ett fåtal bajonetter återfinns denna märkning på klingan.
Bild

På 1970-talet köptes dessutom ett antal bajonetter in från Eickhorn. Dessa är inte märkta på något sätt.
Man kan identifiera en ombyggd bajonett dels på märken efter skruvstäd på klingan, dels är tappen på fästet lite annorlunda.
Bild Bild

Det finns flera typer av baljor:
  • M8A1-typ märkt "M8A1" och Kongsbergs krönta K. Dessa har tillhört en M4-bajonett
  • Balja i träimitation. Lite osäkert var dessa härstammar från.
  • Balja i grön plast. Dessa kom med de nyinköpta typ 1 bajonetterna.
På 1980-talet köptes ytterligare bajonetter från Eickhorn, nu av en helt ny typ, typ 2. Dessa har också grönt fäste, men det är rillat istället för "knottrigt".
Baljan liknar plastbaljan till den tidiga bajonettmodellen men slejfen sitter lite högre upp.

Hans Majestät Konungens Garde (HMKG) har en bajonett med svart fäste och bäranordning. Både typ 1 och typ 2 finns i detta utförande.
Bild Bild
Krigsskolan (KS) använde också svart bajonett, men bara till parad.


HK416N

TL 298 KL 175 PR 22,3
Tillverkning
Aitor (Numera "Aitor Pielcu Sociedad Limitada", Spanien)
Vapen
HK416N (Heckler & Koch)
Bild Bild Bild

Knivbajonett
År 2007 infördes HK416N i det norska försvaret och AG3 började fasas ut.
Bajonetten är i princip en KCB–77, en vidareutveckling av AR15.
Initiellt kptes 500 - 1000 gröna bajonetter in, men eftersom HMKG ska ha svarta bajonetter bestämdes det att endast svarta bajonetter skulle köpas in.

De svarta bajonetterna tillverkades av den spanska tillverkaren Aitor, och är märkt med deras logotyp.
De gröna bajonetterna lär vara omärkta.



4. Kadettmodeller

M/1798

TL 568 KL 430 HL 96 HD 23
Tillverkning
60 ?
Vapen
kadettgevär M/1798

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga, blodrand, Khyls låsmekanism.
Se dansk M/1798 kadett.


M/1843 Krigsskolan

Tre modeller kan urskiljas.

Lång modell
TL 528 KL 451 HL 67 HD 21,4
Tillverkning
Kongsberg, 30 st
Vapen
17-lödig slaglåsgevär, nr 1 - 30 145 cm långt
Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med blodrand. Låsring i bakkant.


Medellång modell
TL 500 KL 425 HL 67 HD 21,4
Tillverkning
Kongsberg, 25 st
Vapen
17-lödig slaglåsgevär, nr 31 - 55 138 cm långt
Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med blodrand. Låsring i bakkant.


Kort modell
TL 478 KL 400 HL 67 HD 21,4
Tillverkning
Kongsberg, 25 st
Vapen
17-lödig slaglåsgevär, nr 56 - 80 130 cm långt
Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med blodrand. Låsring i bakkant.


M/1857 Krigsskolan

Geväret och bajonetten tillverkades i 4 olika längder.

Typ I
TL - KL 567 HL 76 PR 23,2
Tillverkning
Kongsberg, 1 - 25
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1848/57 för Krigsskolan
Sabelbajonett
Bajonetten liknar M/1859 men skiljer sig i:
  • Dimensionerna
  • Serienummer
  • Kortare klingbröst och "rakare" avslut på blodspåret


Typ II
TL - KL 547 HL 71 PR 23,2
Tillverkning
Kongsberg, 26 - 55
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1848/57 för Krigsskolan
Sabelbajonett
Bajonetten liknar M/1859 men skiljer sig i:
  • Dimensionerna
  • Serienummer
  • Kortare klingbröst och "rakare" avslut på blodspåret


Typ III
TL - KL 527 HL 66 PR 23,2
Tillverkning
Kongsberg, 66 - 75
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1848/57 för Krigsskolan
Sabelbajonett
Bajonetten liknar M/1859 men skiljer sig i:
  • Dimensionerna
  • Serienummer
  • Kortare klingbröst och "rakare" avslut på blodspåret


Typ IV
TL - KL 507 HL 61 PR 23,2
Tillverkning
Kongsberg, 76 - 80
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1848/57 för Krigsskolan
Sabelbajonett
Bajonetten liknar M/1859 men skiljer sig i:
  • Dimensionerna
  • Serienummer
  • Kortare klingbröst och "rakare" avslut på blodspåret


5. Försöksmodeller mm

M/1834

TL 516 KL 416 HL 63 HD 23
Tillverkning
-
Vapen
18-lödig slaglåsgevär av Överstelöjtnant Blichs konstruktion och Malmbergs lås

Hylsbajonett
Som M/1829 men med längre arm


M/1834

TL 680 KL 580 HL 63 HD 22
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
slaglåsgevär av Malmberg och Engers konstruktion

Hylsbajonett
3-kantig stukatklinga med blodrand. Låsring i bakkant. 100 av varje sort blev levererade till Norske Jegerkorps 1835


M/1838

TL 564 KL 490 HL 63,5 HD 22
Tillverkning
1 ex ??
Vapen
18-lödig kammarladdare M/1838, Gregersen & Scheel

Hylsbajonett
Khylsk låsfjäder


M/1838

TL 564 KL 490 HL 63,5 HD 22
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
försöksgevär kammarladdare 1838 (Model 1838 No 3)

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med blodrand. Låsring i bakkant. Helt lik M/1846, skruven till låsringen något mindre.


M/1855 Musketörkåren

TL 700 KL 572 PR 21,5
Tillverkning
Kongsberg, 150 - 160 st
Vapen
Infanterigevär M/1855
Bild Bild Bild Bild Bild

Sabelbajonett
Mässingsfäste, yataghan-klinga. Läderbalja med utvändigt munbleck och doppsko.
Denna bajonett har tidigare felaktigt identifierats som sabelbajonett M/1848 för krigsskolan.

1854 lades ett förslag fram att kombinera underofficerarnas sidovapen och bajonetten med en ny sabelbajonett.
Sabelbajonett M/1855 approberades 9 september 1855,
När ungefär 150 bajonetter tillverkats 1856 testades hållbarheten med dåligt resultat. Fästet var alldeles för klent och klingan lossnade vi hugg/stötprov.
De ca 1000 gevären (M/1855) som tillverkats lades på förråd medan utvecklingen av en ny sabelbajonett forsatte.


M/1867

TL 568 KL 482 HL 65 HD 19
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
försöksgevär remington M/1867

Hylsbajonett
3-kantig stukat-klinga med blodrand. Låsring mitt på hylsan.


M/1871

TL 705 KL 570 PR - 18,5/td>
Tillverkning
Kongsberg, begränsat antal
Vapen
Krags magasingevär producerat ca 1870.

Sabelbajonett
Existerar verkligen denna !!?? Är det inte M/1860-kopiorna som avses ?


fm/1878 Jarmann enkelladdare

TL 607 KL 470 PR 17-17,2
Tillverkning
Kongsberg Vapenfabrik, 75 st.
  • 25 ex för Norge
  • 50 ex för Sverige
Vapen
Gevär fm/1878-79
Bild Bild Bild Bild Bild

Sabelbajonett, träfäste med mässingskappa och parerstång. Rak klinga. Läderbalja med munbleck och doppsko i mässing.
Bajonetten härstammar från den svensk - norska gevärskommittén, som 1878 meddelar att 50 st 10,15 mm gevär med Jarmanns låsmekanism skall tillverkas för trupprov med 25 vapen i vardera landet.
Dessa gevär skall utföras i likhet med de bestämmelser som gevärskommittén föreslagit i sitt betänkande.

  • 1 juni 1878 översänds 1 st sabelbajonett till preussiskt jägargevär till Kongsbergs Vapenfabrik.
  • 17 augusti 1878 låter Kongsbergs Vapenfabrik meddelas att en låda med 10 sabelbajonetter för Jarmann-gevär sänts till Carl Gustaf Stads Gevärsfaktori.
  • 25 augusti 1878 låter Kongsbergs Vapenfabrik meddela att resterande 65 sabelbajonetter avsänts.
  • 5 september 1878 75 st sabelbajonetter till Jarmanngevär har ankommit till Gevärsfaktoriet. De sista 65 ankom den 3/9
  • 17 september Stockholms tygstation anmäler att 25 st Jarmanngevär för försök mottagits.
  • 28 september Norska fälttygmästarexpeditionen anmäler att 25 st Jarmanngevär med tillbehör mottagits.
  • 17 oktober1878 Stockholms tygstation skickar kvitto på ytterligare 25 st Jarmanngevär.
  • 6 februari 1879 Från Kongsbergs Vapenfabrik återsänds 1 st preussisk sabelbajonett med tack för lånet.


Bajonetter till Jarmann 10,15 mm repetergevär

I mars 1881 fick kaptenerna Krag och Petersen i uppdrag att lägga fram ett förslag på sikte och bajonett till Jarmanngeväret. Förslaget presenterades konstruktionskommissionen i februari 1882 men remitterades till den "permanenta gevärskommissionen".

1882 fick kommissionen 9 försöksmodeller tillsända från Kongsbergs vapenfabrik, numrerade 1-21.
Kommissionen rekommenderade nu truppförsök med två av dessa.
Kapten Nörregård förodrade en stukatbajonett (nummer 5), men konstruktionskommittén föreslog slutligen försök med en annan stukatbajonett (nummer två).


Kårdebajonett Jarmann repetergevär

TL 560 KL 445 PR 17,5
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild

Stukatbajonett
Denna modell anses vara av Kapten Nörregards konstruktion, men det är osäkert. Han förespråkade dock att kommitén skulle rekommendera nummer 5 av de föreslagna bajonetterna.
Jag är osäler på om detta är den (nummer 5) eller kanske mer sannolikt den modell som prövades (nummer 2).
Bajonetten antogs inte.


Kårdebajonett Jarmann repetergevär

TL 610 KL 500 PR 17,5
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild Bild

Stukatbajonett
Efter de inledande försöken beställdes 48 stukatbajonetter i två olika längder med förstärkt parerstång.
Denna modell har alltså en tunnare klinga och en smalare parerstång. Även förstärkningskanten på parerstången saknas.
På bilderna ovan ser man skillnaden på parerstängerna.
Bajonetten är nästan 70 gram lättare än den senare fastställda modellen.
Dessa försök avlöpte väl, och ytterligare 24 bajonetter beställdes men med ytterligare förstärkt parerstång och klinga.
Det var den modellen som senare approberades.


Knivbajonett Jarmann repetergevär

TL 310 KL 200 PR 17,5
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild Bild Bild Bild

Knivbajonett
Bajonetten har en tveeggad klinga och ett nitat fäste. Bajonetten är lätt och smäcker.
Detta är nummer 20 av de föreslagna bajonetterna. Baljan har en låsanordning liknade den av Marinen antagna knivbajonett.

Bajonetten antogs inte.


Knivbajonett Jarmann repetergevär

TL - KL - PR -
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
10,15 mm repetergevär M1884 (Jarmann)
Bild

Knivbajonett
Bajonetten har en eneggad klinga och ett nitat fäste liknande bajonetten ovan.
Detta är nummer 17 av de föreslagna bajonetterna. Kaptenerna Krag och Pettersens konstruktion

Bajonetten antogs inte.


M/1912 kavalleriet

TL - KL 430 PR -
Tillverkning
Kongsberg
Vapen
Krag Jörgensen karbin M/1912
Picture Picture
Kavalleriet hade inte haft bajonetter tidigare, men till karbin M1912 skulle en bajonett införas.
Dels prövades en fällbajonett (liknande den italienska Carcano-bajonetten), dels prövades en utdragbar bajonett.
Ingen av dessa infördes...


M/1912

TL 490 KL 370
Tillverkning
Kongsberg, antagligen omkring 35
Vapen
Krag Jörgensen karbin M/1912
Bild Bild
Knivbajonett
För att behålla räckvidden med den kortare karbinen ville man ha en längre bajonett.
De första försöksbajonetterna var antagligen vanliga M1894 med förlängd klinga.
För att spara vikt fick både egg och ryggsida hålslipning. Dette gjorde att bajonetten bara blev 75 gram tyngre. Sannolikt blev endast ett tiotal (12-15) bajonetter tillverkade.

Till truppförsöken 1911 blev 35 bajonetter tillverkade. De har en lite kraftigare klinga än de första bajonetterna.

Bajonetten med en stålbalja approberades 15 maj 1912 tillsammans med karbin M/1912.




6. Referenser

Referenser
[1] Svevap, "Bajonetten då till nu", 1976
[2] Schöön, Björn. "Bayonets, Bajonetter, Bajonette", 1986
[3] Kiesling, Paul, "Bayonets of the world", 1986
[4] Aarum, Finn & Stein G. Saegrov, "Döllebajonetten i norsk bruk"
[5] Haga, Even, "Kongsberg våpenfabriks blankvåpenproduksjon for hæren"
[6] Karlsen/Mathiesen/Ruud, "Norske blankvåpen 1814 - 1980", 1982
[7] Svendsen, Walter, Diverse artiklar ur bl.a. Nordisk Våpenforum.
[8] Gundeid, Arne, Diverse artiklar ur bl.a. Nordisk Våpenforum.
[9] Janzen, Jerry L, "Bayonets of the Remington cartridge period", 1993
[10] Evans, R.D.C. Articles in e.g. Vaabenhistorik Selskaps tidskrift.
[11] Hanevik, Karl Egil. "Norske Militaergevaerer etter 1867", 1999
[12] Sunde, Harald. "Norske Kammerladningsgevaerer og Karabiner for haeren 1842 - 1877", 1993
[13] Bakke, Knut. Diverse artiklar, bla "Vi samler Bajonetter" ur bl.a. Nordisk Våpenforum.
[14] Carter, Anthony. "Bayonet belt frogs".