TL | 647 | KL | 583 | HL | 66 | HD | 19 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
Husqvarna Carl Gustaf Stad |
Vapen
Slaglåsgevär m/1860 Kammarladdningsgevär m/1860-64 Bakladdningsgevär m/1860-64-68. Bakladdningsgevär m/1860-67. |
||||||
Hylsbajonett
1860 konstruerade rustmästare Fabian Wrede ett 12,17 mm gevär. Geväret sköt mycket väl och hade god precision, men efter några få skott var pipan igensatt. Det var mycket svårt att pressa ned en ny kula. Detta gjorde geväret mer eller mindre oanvändbart som krigsgevär. Däremot passade det bra för skytteföreningar och målskytte där det fanns tid till rengöring av pipan. Geväret levererades aldrig i stora nummer då kammarladdargevär m/1864 snart introducerades. |
TL | 655 | KL | 583 | HL | 66 | HD | 19 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
Husqvarna Carl Gustaf Stad Eskilstuna Jernmanufactur (m/1864-68) |
Vapen
Kammarladdningsgevär m/1864 Bakladdningsgevär m/1864-68 |
||||||
Hylsbajonett.
12,17 mm kammarladdningsgeväret m/1864 var designat av F. A. Hagström och approberat 17/7 1864[4]. Gevär m/1864 (och m/1860-64) var aldrig levererat till trupp eftersom det blev obsolet innan leverans. 1864 - 1866 fanns det 14886 gevär m/1864 tillverkade, och ungefär 4000 gevär m/1860 förändrade till kammarladdare[4]. När enhetspatronen infördes bestämdes det den 18/11 1868 att gevär m/1864 skulle konverteras till Remington mechanism[2]. Det fanns inte tillräckligt med delar så 900 gevär och bajonetter tillvarkades av nya delar. Dessa bajonetter är stämplade 1869 och krönt C. Andra skillnader är att blodranden börjar längre ned på klingan. Geväret var också populärt bland skytteföreningar, och civila varianter är inte ovanliga. |
TL | 560 | KL | 485 | HL | 67 | HD | 19 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
Remington 10000 st. Husqvarna Carl Gustaf Stad 133337 st. Eskilstuna Jernmanufaktur 2000 st. |
Vapen
Gevär m/1867 låset tillverkat i USA Gevär m/1867 tillverkat i USA Gevär m/1867 Gevär m/1867-68 Gevär m/1867-74 |
||||||
"Ny modell å bakladdningsgevär med fyrkantig bajonett" fastställes 8 maj 1867 (GO 258). På Gevärsfaktoriet i Eskilstuna kom bajonetttillverkningen i gång i juli 1867. I augusti rapporten nämns för första gången färdiga och brungjorda bajonetter. I rapporten upptogs 54 färdiga bajonetter. Under året blev 2977 bajonetter filade varav 2244 brungjordes. Carl Gustaf stads Gevärsfaktori kontrakterade flera olika fabrikörer för tillverkningen av stukatbajonetterna till de 20000 gevär som skulle sammansättas av de amerikanska låslådorna. Den 3 augusti 1867 fick Herr Johan Walén kontrakt på 3000 bajonetter á 3 rdr 83 öre, med leverans av de 1000 första bajonetterna före januari 1868. Av någon anledning hade Walén levererat 3189 bajonetter fram till sista leveransdatum. Bajonetterna är märkta "J.Walén" på klingans ovanplan intill armen. Herr B.H. Liberg fick ett motsvarande kontrakt på 3000 bajonetter den 22 augusti. Den 29 maj 1868 levererade han de 684 sista bajonetterna. Det är oklart hur bajonetterna märktes. Nästa underleverantör var Fabrikör N.A. Naesman som den 27 augusti fick kontrakt på 6000 bajonetter för leverans fram till den 1 juni 1868. Bajonetterna är märkta på klingans ovanplan "N.A.Naesman". Det sista kontraktet slöts med Herr J. Svengren den 31 augusti beträffande leverans av 8000 bajonetter. Svengren var ägare till Jernbolaget och dess ankare återfinnes på klingans ovanplan. Bajonetterna som levererades av Remingtonfabriken har klinga och arm av fjäderhärdat stål, enbart hylsan med låsring är av järn. De amerikanska bajonetterna är besiktigade av besiktningsofficeren Carl Timar Nordström (TN). Det finns INGEN tillverkarstämpel på dessa. (Bajonetten på bild nedan är stämplad 'R', sannolikt för reserv.) Både besiktningsstämpeln och och serinumrets höjd är mindre än vad som var normalt. På de amerikanska bajonetterna finns också kompanistämplar if form av bland annat ankare och franska liljor för Svea Livgarde. Den 5 januari 1869 fastställdes en ny modell på bajonettbalja. Skillnaden mellan modellerna var att doppskon av järn blev utbytt mot en doppsko av läder. Detta för att minska risken att lädret skulle skadas av rost. Baljan tillverkades av brunt läder som skulle färgas svart före utlämnandet till trupp. |
TL | 635 | KL | 500 | PR | 19 | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
EJAB, 4000 Svalling Mölntorp, 200 |
Vapen
Gevär m/1867 Remington |
||||||
Sabelbajonett.
Delades endast ut till flottan. Modifierades senare för att passa till karbin m/1894 samt till huggare m/1903 för att delas ut till kustartilleriet. Se separat artikel här. |
TL | 538 | KL | 485 | HL | 47 | HD | 15,5 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
Carl Gustaf Stad, 102 000 m/1867 modifierades |
Vapen
8 mm gevär m/1867-89 |
||||||
Hylsbajonett.
Unik konstruktion med låsknapp (samma typ som fm/1913, fm/1910) |
TL | 632 | KL | 500 | PR | 15,5 | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillverkning
400 byggdes om av Flottans station i Stockholm. |
Vapen
Modifierad karbin m/1894. |
||||||
Sabelbajonett
Sabelbajonett med yataghanklinga. Mässingfäste med grepplattor av trä och parerstång av stål. Läderbalja med mässingbeslag. Bajonetten för Remingtongevär m/1867 modifierades med ny parerstång av stål. 400 karbin m/1894 modifierades med ny fästanordning för att kunna ta denna bajonett. Förändringen beställdes 1907, men levererades först 1913. Användes vid flottan. Se separat artikel här. |