Kunglig Majestäts Drabanter; en kort resumé.

Drabanterna var en militär enhet som särskilt ansvarade för den svenske kungens personliga skydd mellan åren 1523 och 1821. Gustav Vasa organiserade drabanterna i en drabantkår, som verkade i varierande form fram till 1821. Drabanternas uppgift i strid var att omge och skydda kungen, men de kunde också användas som en stridande enhet. De stod under kungens personliga chefskap. Som mest uppgick kåren till drygt 200 man.

Karl XI omorganiserade år 1676 drabanterna till ett ryttarkompani. Kompaniet benämndes, fritt översatt från gammal svenska, Kunglig Majestäts Drabant Garde. De deltog i de välkända slagen under Skånska kriget som slaget vid Lund år 1676, där de gjorde en mycket stark insats förhållande till sin storlek.

Karl XII organiserade om den gamla drabantkåren åren 1699-1700 till Kunglig Majestäts Drabanter, som nu blev ett helt fristående elitförband. Kåren kom nu att enbart bestå av personal med officers rang, och bestod som mest av 200 man, där många genom tapperhet utmärkt sig i andra regementen och värvats till drabanterna.

Drabanterna deltog i alla arméns fälttåg under Stora nordiska kriget i Polen och Ryssland, och slaget vid Poltava år 1709. Drabanterna åtföljde också kungen till Turkiet och tillbaka till Sverige åren 1714-1715.

År 1716 satte Karl XII upp en livskvadron med de kvarvarande drabanterna - Kunglig Majestäts Drabanter och Livskvadron. I förbandet ingick förutom drabanterna särskilt utvalda ryttare från Livregementet till häst, Östgöta kavalleriregemente och Norra- och Södra Skånska kavalleriregementena.

Efter kungens bortgång år 1718, återstod av drabanterna 16 befäl och 20 meniga soldater. Under Karl XII:s begravning i Riddarholmskyrkan 26 februari år 1719 deltog de i begravningsprocessionen och i slutförde därmed sin tjänst åt sin forne Konung.

Under frihetstiden (1719-1772) återgick drabanterna år 1722 till den ordning som rådde under Karl XI:s tid. En ny livdrabantkår under namnet Kunglig Majestäts Livdrabantkår organiserades och förlades i Arboga och Köping. Samtidigt avvecklades livskvadronen. Kåren var nu främst ett palatsgarde. Den var fördelad på sex korpralskap om vardera 25-30 man, som alternerade med vakttjänsten hos kungen. År 1780 delades korpralskapen istället upp i fyra kompanier, Svea, Göta, Vendes och Finska.

Hertig Karl fick sedan en drabantkår inrättad år 1790. Den ombildades år 1809, när han kröntes till Karl XIII, och kåren blev till Kungliga Livdrabantkåren.

Efter kungens död år 1818 upphörde Livdrabantkåren helt år 1821 och gick upp i Livbeväringsregementet som en del av officerskåren. Kårens kvarvarande utrustning såldes senare på offentlig auktion.